Coremuskler och rörelsemuskler
På samma sätt som människan har coremuskler, som hjälper oss att få en stabil och hälsosam hållning, så har även hästen coremuskler. I böcker om hästens anatomi finns det förvånandsvärt lite information om coremusklerna. Ännu svårare är det att hitta information om hur man aktiverar hästens coremuskler. Är man intresserad av hur krafterna riktas, bakbromsens funktion och hur hästens rörelser energioptimeras och hur detta samverkar med aktiverandet av coremusklerna, så får man lägga ett pussel med små fragment från olika forskningsrapporter istället för att vända sig till anatomiböcker.
Musklerna skapar olika rörelser
Hästens hållning och rörelser styrs av ett väldigt komplicerat system av bland annat muskler. Det som gör systemet så komplicerat är bland annat att en och samma muskel kan ha flera olika funktioner. Alla muskler har ett ursprung och ett fäste. När muskeln kontraheras är ursprunget i princip stilla medan fästet förflyttas mot ursprunget. En av de saker som gör muskelsystemet så komplext är att olika rörelser kan aktivera musklerna på olika sätt, och då kan vissa musklers ursprung och fäste byta plats.
Muskelfibrer för styrka eller uthållighet?
Musklerna byggs upp av muskelfibrer. De kan vara av två olika typer. Typ 2-fiber är generellt sett de muskelfiber som ger dig muskelvolym, styrka och explosivitet medan typ 1 fiber är det som gör dig uthållig. Rörelsemusklerna utgörs i stor utsträckning av typ 2-fibrer. De är anpassade för dynamiskt arbete (de kontraheras, slappnar av, kontraheras, slappnar av osv). Om de kontraheras statiskt så uppstår ganska snabbt spänning och musklerna blir trötta. Coremusklerna utgörs istället huvudsakligen av typ 1-fibrer. De har inte samma styrka som rörelsemusklerna, men kan istället aktiveras statiskt under lång tid utan att tröttas ut. Problemet är att många av hästens coremuskler vid felaktig hållning istället används som rörelsemuskler. Då kommer mycket av muskelfibrerna att omvandlas till typ 2-fibrer. Det blir då svårare att aktivera dessa muskler som coremuskler. Och lyckas man aktivera dem som coremuskler så blir de snabbare uttröttade. Det positiva är att muskelfibrerna omvandlas till typ 1-fibrer om musklerna används som coremuskler.
Hästens coremuskler
Huvudsyftet med hästens coremuskler är att lyfta upp hästens bröstkorg och att skapa stabilitet i ryggraden, bogarna och bäckenet.
Till skillnad från människan så är hästens ryggrad horisontell. Det innebär att människan balanserar sin bröstkorg runt den vertikala ryggraden medan hästen måste lyfta upp sin bröstkorg mellan bogbladen med sina muskler. Om hästen aktiverar dessa muskler så lyfts bröstkorgen lite högre och även manken får en högre position. Aktiveras inte dessa muskler så kommer istället bröstkorgen att sjunka ned och manken blir något lägre. Man kan se skillnaden i hästen som att den häst som lyfter bröstkorgen får längre framben.
Serratus ventralis är den viktigaste muskeln för att lyfta hästens bröstkorg mellan bogbladen. Andra muskler som stabiliserar och lyfter hästens framdel är pectoralis profundus, rhomboideus thoracics och trapezius.
Utöver dessa muskler har hästen även en del andra muskler som ingår i hästens coremuskulatur. Multifidusmusklerna stabiliserar hästens ryggrad och motverkar rörelser mellan kotorna som är större än vad som är hälsosamt för hästen. Gluteus Medius och Psoas Illiacus stabiliserar hästens bäcken och lårben. När dessa aktiveras kan hästen hålla båda höfterna i samma nivå även när hästen lyfter ett bakben. Aktiveras de inte så sjunker höften ned när stödet från marken försvinner i och med att hästen lyfter ett bakben. På samma sätt som för människan är också diafragman en viktig coremuskel. Den är dels viktig för andningen, men samverkar också med andra coremuskler och har även betydelse för lyftsystemets cirkulation och därmed immunförsvaret.
Effekten i hästen av att aktivera coremusklerna
På samma sätt som för människan så får hästen en mer hälsosam hållning när coremusklerna aktiveras. Förutom hälsoaspekten så har coremusklerna även betydelse för hästens rörelser.
- Lyft i bröstkorgen
Framdelen av hästens bröstkorg lyfts upp mellan hästens skulderblad och den nedre delen av halsen lyfts upp och blir mer välvd. Det är lyftet i bröstkorgen som ger äkta lätthet. - Stabilitet i bogarna
När hästen aktiverar coremusklerna kan bogarna inte falla ut eller ned. - Stabilitet i höfterna
Med hjälp av coremusklerna kan hästen hålla höfterna i nivå även när bakbenen rörs. - Stabilitet i bakbenen
När coremusklerna aktiveras så att hästen lyfter bröstkorgen så faller aldrig bakbenen bak eller ut. - Stabilitet i ryggraden
Coremusklerna skyddar ryggraden mot ohälsosam rörlighet. När coremusklerna aktiveras blir därför svingningen i ryggraden mindre och mer kontrollerad. - Mindre spänning och skevhet
När coremusklerna aktiveras så minskar muskeltonusen i de ytligare musklerna, vilket minskar spänningarna i hästens kropp. De minskade spänningarna leder till mindre problem med skevhet i hästen. - Ökad kadens
När coremusklerna aktiveras påverkas både bärigheten och takten i gångarterna. Takten blir longsammare, både i skritt, trav och galopp, vilket innebär att belastningsfasen i steget ökar.
Energins och kraftens betydelse för corestabiliteten
Muskelaktiviteten är ett perspektiv på hur hästen arbetar och formar sin kropp. Men all rörelse i hästen påverkas också av krafter som går i olika riktningar. Med ökad kunskap om hur krafterna verkar kan man lättare skapa balans i hästen, vilket är viktigt för att aktivera hästens coremuskulatur och öka hästens bärighet.
Uppåtriktad kraft genom frambenens återfjädring
Det ser ut som att bakbenen skulle vara bättre lämpade för att skapa uppåtrikad kraft än vad frambenen är, eftersom de kan vinklas mer. Om den uppåtriktade kraften skapades genom musklerna som vinklar lederna och rätar ut dem, så skulle detta ha varit korrekt. Men det är inte så det fungerar. Det är faktiskt frambenen som skapar den största delen av den uppåtriktade kraften. Den uppåtriktade kraften skapas inte genom att vinkla lederna. Istället skapas den genom att lagra och frigöra energi.
Det är kraften från bakbenens påskjut som går genom hästens rygg och genom att öka belastningen av frambenen laddar dessa med elastisk energi som i nästa moment av steget frigörs och får frambenen att återfjädra uppåt. Det är både senor, muskler och aponeuroser (en slags senhinna eller membran som avskiljer skelettmuskler eller muskelgrupper) som laddas med elastisk energi. Funktionen kan liknas vid en hoppstylta, som trycks ihop och återfjädrar, eller vid ett gummiband, som längs ut och återfjädrar. Om bakbenen skjuter över för mycket vikt till frambenen, så blir belastningen på frambenen för stor och då kan frambenen inte längre återfjädra uppåt. Istället kommer hästen då bara att flytta vikten från det ena frambenet till det andra, vilket skapar en höger-vänster rörelse i hästens bröstkorg. Det blir då omöjligt för hästen att aktivera coremusklerna, dels för att bröstryggen sänks när vikten förskjuts framåt och dels för att bogarna förs ut från hästens kropp.
Bakbromsen
När hästen sätter ned en hov börjar den med att bromsa. Detta gäller både frambenen och bakbenen. Det är viktigt att bakbenen bromsar upp det framåtriktade påskjutet för att undvika att skjuta över för mycket vikt på frambenen. Många hästar har inte lärt sig att använda bakbromsen. De kommer då istället att skjuta över vikten på frambenen, som då inte kan återfjädra uppåt. Det medför en sänkning av hästens bröstrygg och hästen kan då inte heller aktivera sina coremuskler. Just bakbromsen är härigenom såväl en viktig del av hästens balanskontroll som ett viktigt verktyg för att göra det möjligt för hästen att aktivera coremusklerna och uppnå corestabilitet.
Hästens ryggmuskler
I skritt och trav kommer alltid kraften från bakbenen att gå diagonalt in i hästens rygg, i och med att ett bakben i taget skjuter på. Om hästen inte har lärt sig att koordinera sina ryggmuskler korrekt så medför denna diagonala kraft att hästens bröstkorg trycks i riktning mot det diagonala frambenet. I nästa moment av steget kommer kraften diagonalt från det andra bakbenet, vilket trycker bröstkorgen mot det andra frambenet. På så sätt skapas en rotationsrörelse mellan höger och vänster rotation i hästens bröstkorg. Detta medför också att bogarna förs ut från hästens kropp och belastningen av frambenen ökar, vilket hindrar coremusklerna från att aktiveras.
Mellan kotorna i hästens ryggrad går det på båda sidorna muskelfibrer diagonalt. Det är både longissimus och multifiderna som på detta sätt binder samman ryggkotorna diagonalt. För att skapa balans i hästen så måste dessa muskler motverka den diagonala kraften från hästens bakben. Om hästen har lärt sig att koordinera sina ryggmuskler korrekt så kommer de då att hålla emot bakbenens påskjut, så att kraften inte trycks över på det diagonala frambenet. Istället omvandlas den diagonala kraften av ryggmusklerna till en framåtriktad kraft och en uppåtriktad kraft. Om bakbromsen inte är tillräckligt effektiv så blir den diagonala kraften från bakbenen större än vad ryggmusklerna kan absorbera, vilket resulterar i ökad belastning av frambenen. Dels medför detta att det inte skapas någon uppåtriktad kraft i hästens bröstrygg och dels medför detta att belastningen på frambenen blir så stor så att de inte kan återfjädra uppåt.
Stegfrekvensen eller takten
För att kunna återanvända bakbenens påskjut till lyftkraft i bröstryggen och återfjädring i hästens framben är det alltså viktigt att lära hästen att använda sin bakbroms, så att kraften som går in i hästens rygg inte blir större än vad ryggmusklerna kan hantera. Vidare måste hästen lära sig att koordinera sina ryggmuskler på ett sådant sätt att de omvandlar den diagonala kraften från bakbenen till en framåtriktad och en uppåtriktad kraft. För att bakbromsen och koordinationen av ryggmusklerna ska fungera på avsett sätt så krävs även att stegets frekvens (hastigheten i takten) är korrekt. Oftast rör sig hästar med en alltför hög stegfrekvens (dvs. snabb takt), vilket hindrar både bakbromsen och koordinationen av ryggmusklerna. Varje häst har ett intervall för stegets frekvens (en takt) där bakbromsen och ryggmusklerna fungerar optimalt, och det är en betydligt lägre takt än vad de flesta inser. Efter en tids träning kan man börja vidga detta intervall en aning.
Energioptimering
Energioptimering är ett område inom elitidrotten där det för närvarande bedrivs mycket forskning i syfte att kunna öka idrottsmännens prestationer genom att hitta mer energisnåla rörelsemönster. Även om fokus i forskningssammanhang ligger på människor istället för hästar, så hör hästarna faktiskt till de djur som bäst kan energioptimera sina rörelser.
- Excentrisk kontraktion: Musklerna längs ut, men håller emot. Den exentriska kraften är väldigt stark.
- Koncentrisk kontraktion: Musklerna kortas av. Detta kräver stora mängder energi, men genererar inte så mycket kraft.
Lagrandet av elastisk energi i hästens framben är ett tydligt exempel på excentrisk kontraktion. När hästen istället använder mycket påskjut så nyttjar den koncentrisk kontraktion, vilket kräver mycket styrka av hästen. Om hästen har lagrat tillräckligt med elastisk energi genom excentrisk kontraktion så behöver den inte använda så mycket energi från koncentrisk kontraktion för att skapa rörelse. Rörelsen är då energioptimerad. När hästen inser att rörelsen kan vara mindre ansträngande så blir den mer intresserad av arbetet.
Hur uppnår vi corestabilitet och energioptimering?
Coremusklerna syftar till att kontrollera hästens rörelser så att skadliga rörelser motverkas. Det är då ganska logiskt att överdrivna rörelser leder till att de starkare rörelsemusklerna tar över. Då kan inte coremusklerna aktiveras. Detta gäller både vid överdrivet påskjut, överdriven framåtsvingning, kraftiga sidvärtsrörelser och vid kraftiga ryggsvingningar. Sådana överdrivna rörelser sätter samtidigt bakbromsen och koordinationen av ryggmusklerna ur spel, vilket leder till ökad belastning av framdelen, istället för att skapa uppåtriktade krafter i framdelen. Coremusklerna aktiveras faktiskt automatiskt när ryggraden, bogarna och bäckenet är i rätt position och det blir då möjligt för hästen att omvandla bakbenens påskjut till en lyftkraft och återanvända den kvarvarande framåtriktade kraften som belastar frambenen för att de ska återfjädra uppåt. Hur åstadkommer vi då detta i praktiken?
- Börja sakta och smått
För att lättare aktivera coremusklerna ska man i början jobba med låg takt, lite fart och korta steg. Hästen lär sig då att aktivera sin bakbroms. - Rakrikta ryggraden
Håll ryggraden så rak som möjligt, med enbart svag böjning till insidan. Alla överböjningar, oavsett riktning, gör att kraften försvinner snett ut över någon bog och att coremusklerna avaktiveras. - Minska rörelserna i bogarna och bäckenet
Rikta kraften rakt fram och skapa inga rörelser från sida till sida. Håll emot de rörelser från sida till sida som hästen själv vill skapa. - Undvik fram och ned
När hästen går fram och ned så sänks oundvikligen manken och då kan inte coremuskulaturen aktiveras. Det går inte att sänka och höja manken samtidigt. Det blir också omöjligt för hästen att aktivera och koordinera sina ryggmuskler för att hantera kraften från bakbenens påskjut, om den samtidigt ska länga ut dessa muskler. - Öka rörelserna successivt
Ju starkare coremusklerna blir desto större rörelser klarar hästen av med bibehållen corestabilitet.